AT-koncept för Region Jönköpings län

Region Jönköpings län ska tillhandahålla hälso- och sjukvård av hög kvalitet till länets invånare. För det behövs engagerade och ansvarstagande medarbetare med hög kompetens och delaktighet.

Regionen ska vara en arbetsgivare med arbetsplatser som attraherar läkare under utbildning. Regionen ska erbjuda utvecklande arbetsmiljöer som står för lärande och förnyelse.

Allmäntjänstgöring (AT) utgör grunden för allmän behörighet att utöva läkaryrket. AT ska leda fram till legitimation och rätten att utöva läkaryrket. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett yrkesinriktning.

Om regionens AT-koncept

Syftet med regionens AT-koncept är att säkerställa innehåll och struktur för allmäntjänstgöringen i Region Jönköpings län. Konceptet utgår från utbildningsboken som har utarbetats av Läkarförbundets specialistutbildningsråd (SPUR) i samarbete mellan Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet.

AT-konceptet är senast fastställt av regionens personaldirektör. Det är framtaget av en arbetsgrupp som inhämtat synpunkter från representanter för regionens studierektorsorganisation, personalavdelning, ST-läkare, chefer, Qulturum och Futurum. Dokumentet utvärderas vid årliga länsträffar med studierektorsorganisation och sjukvårdsförvaltningarna. Det revideras minst vartannat år.

Mål

Region Jönköpings län ska:

  • säkerställa god kvalitet på allmäntjänstgöringen för att förbli en attraktiv arbetsgivare och upprätthålla bästa möjliga hälso- och sjukvård.
  • erbjuda en mycket god och modern AT-utbildning.
  • sträva efter att merparten av de nylegitimerade AT-läkarna väljer att göra sin ST-utbildning inom Region Jönköpings län.
  • ha en tydlig struktur för allmäntjänstgöringen som ger förutsättningar att utveckla yrkeskompetens av hög kvalitet. Detta ska ske i en patientcentrerad vård med ett multiprofessionellt och teambaserat arbetssätt.

Ansvar

En kreativ och utvecklande lärandemiljö skapas och upprätthålls när hela grupper, verksamheter, sjukhus eller region bidrar till ett klimat där målen för AT är en viktig del av ordinarie verksamhet. Ansvariga för AT ska ha tillräcklig kunskap om mål, förutsättningar och arbetssätt enligt regionens AT-koncept. De ska arbeta aktivt för en väl fungerande AT. Alla läkare som arbetar tillsammans med AT-läkaren har ett utbildningsansvar.

AT-läkaren

AT-läkaren är ytterst ansvarig för sitt lärande och ska med hjälp av målbeskrivningar och handlingsplaner vara aktiv i planering och utvärdering av sin tjänstgöring.

AT-läkaren ska utifrån egna intressen och starka sidor kunna påverka utbildningen, aktiviteter och eventuell forskning. AT-läkare kan också aktivt delta i rekrytering av andra AT-läkare, vara representant i AT-råd samt bidra till och påverka undervisningen.

Verksamhetschefen

I Höglandets och Värnamo sjukvårdsområde har personalchefen det övergripande ansvaret för AT-organisationen. AT-samordnare är direkt underställd personalchef och är tillika ansvarig för AT-organisationen. I Jönköpings sjukvårdsområde är verksamhetschefen AT-läkarens närmaste chef och ansvarig för arbetsmiljö, schemaläggning, handledning och övrigt som enligt lag regleras för verksamhetschef.

Verksamhetschefen ansvarar för att:

  • AT-läkarna uppfyller målen
  • verksamheten uppfyller kvalitetskraven för AT
  • skapa ett bra lärandeklimat tillsammans med övriga aktörer
  • se till att det finns handledarkompetens
  • se till att det finns utbildningsansvarig
  • följa de olika aktörernas insatser och stimulera utvecklingen av AT-utbildningen
  • planera verksamheten så att AT-läkaren kan delta i planerad utbildning
  • genomföra slutsamtal med AT-läkaren

Utbildningsansvarig läkare

Utbildningsansvarig läkare ansvarar för att:

  • handlingsplan enligt tjänstgöringsboken används
  • utse handledare
  • arbetsplatsnära introduktion genomförs
  • tjänstgöringsschema för AT-läkarna upprättas
  • vara bollplank och stöd för AT-läkarna
  • vara kontaktperson till AT-rådet

Handledare

Handledaren är AT-läkarens representant på kliniken och har bland annat till uppgift att vägleda och ge råd, samt vara en resurs med utrymme för feedback och reflektion kring AT-läkarens arbete. Handledaren ska vara specialistkompetent, men kan ta hjälp av en ST-läkare. Vem som än har uppgiften ska både vilja och förstå uppdraget.

Studierektorsorganisationen

Studierektorsorganisationen, bestående av studierektorer och PA-konsulter, har första kontakten med de blivande AT-läkarna och leder aktivt i nära samarbete sjukvårdsområdets arbete för god kvalitet och förbättringar av AT. Tillsammans utgör de en länk mellan AT-läkarna och övriga aktörer i sjukvårdsområdet. AT-rådet är ett bra forum för arbetet på lokal nivå.

Studierektorsorganisationen ansvarar för att:

  • dimensionera, marknadsföra, rekrytera och tillsätta AT-block
  • genomföra medarbetarsamtal
  • genomföra mittsamtal efter halva utbildningstiden
  • säkra regelbunden uppföljning och utvärdering
  • regelbundna arbetsträffar genomförs
  • att ha en administrativ och stödjande funktion
  • för länsövergripande och formaliserad medicinsk utbildning
  • att ansvara för den sjukhusövergripande introduktionens utförande

I länsgruppen driver studierektorer och representanter för personalavdelningarna utvecklingsarbete och identifierar områden som är gemensamma eller specifika för respektive sjukvårdsområde.

Sjukvårdsledningen

Sjukvårdsledningen har en nyckelfunktion för att alla nivåer i verksamheten utvecklas till goda utbildningsmiljöer. Ledningen bör ha utbildnings- och rekryteringsfrågor på dagordningen med verksamhetscheferna och prioritera, betona och diskutera dessa. Ledningen bör ha regelbundna möten med studierektorsorganisationen och personalavdelningen.

Qulturum

Qulturum bidrar till samordning och utveckling av länets studierektors- och PA-funktioner. Enheten erbjuder kompetensutveckling utifrån aktuella uppdrag för PA och studierektorer samt genomför länsövergripande aktiviteter såsom handledarutbildningar, AT-LEKA och projekt för specifika utvecklingsområden.

Andra yrkesgrupper

AT-läkarna arbetar tillsammans med andra professioner i det kliniska arbetet. För att detta ska fungera optimalt bör alla ha god kännedom om varandras förutsättningar och ansvarsområden. Verksamhetsförlagda Arbetsplatsträffar är ett bra forum för utbyte av information och kunskaper.

Socialt engagemang

God social förankring har stor betydelse för trivsel. Förutsättningar för detta är AT-läkarnas personliga initiativ, men också på initiativ av studierektorsorganisationen.

Studierektorsorganisationen bidrar genom:

  • Information om vilka som vikarierar under sommaren.
  • Information till AT-läkare via regionens intranät.
  • Information om lokala nätverk vid introduktion.
  • Länsgemensam uppföljningsträff efter AT-stämma.
  • AT-rum på sjukhuset där AT-läkarna kan träffas för lunch, avkoppling eller i studiesyfte.

Verktyg för AT-läkarens lärande och handledning

Administration

Målbeskrivning och checklistor ger översikt och möjlighet till uppföljning.

AT-läkaren ska regelbundet delta vid arbetsträffar med studierektorsorganisationen.

AT-läkaren bör delta vid klinikens arbetsplatsträffar vid några tillfällen och få kunskap om arbetsmiljö och samverkansavtal.

Handledning

Klinisk handledning där erfarna läkare vägleder, ger råd och är diskussionspartners för AT-läkaren.

Personlig handledare som är tillgänglig för särskilda frågor under respektive placering. Schemalagd tid för handledning bör avsättas under placeringen.

Medsittning i utbildningssyfte ska genomföras med en mer erfaren kollega och handledaren.

Vid medsittning som examinationsform observerar en specialist/överläkare (inte handledaren) AT-läkaren i aktion med patienter och fyller i en bedömningsmall som skickas till Karolinska Institutet. För att ge AT-läkaren förutsättning att uppnå en ännu högre kompetensnivå rekommenderas medsittning i utbildningssyfte mer än en gång per placering.

Reflektionsgrupp som bygger på en tydlig struktur. Under handledning arbetar gruppen med att klargöra och systematisera erfarenheter från arbetet och sätta in dem i ett personligt och yrkesmässigt sammanhang. Gruppen träffas regelbundet på avtalad tid tillsammans med handledare. Reflektionsgruppen ska vara ett redskap för att stärka AT-läkarens integration i yrkesrollen.

Lokal utbildning

Formaliserad medicinsk utbildning för AT-läkare minst fyra timmar per månad.

Klinikspecifik utbildning

Tid för egna studier i samråd med aktuell verksamhet.

Länsgemensam utbildning

Regionen anordnar följande länsgemensamma utbildningar för AT-läkare:

  • trauma- och akutmedicin, två dagar
  • AT-LEKA (ledning, etik, kvalitet, arena ), fyra dagar
  • försäkringsmedicin, två dagar
  • bemötande i konfliktsituationer (hot och våld), en dag

AT-läkaren ska erbjudas att delta vid distriktsläkardagarna under sin primärvårdsplacering.

AT-läkaren ska erbjudas att delta vid AT-stämman och länsgemensam uppföljning vid ett tillfälle under sin tjänstgöring.

Utveckling

Undervisa och kliniskt handleda läkarstudenter och andra yrkesgrupper utifrån sina egna ”färska” teoretiska kunskaper.

Det är viktigt både för AT-läkaren och verksamheterna att ta till vara och utveckla personliga intressen och styrkor, till exempel genom att AT-läkarens deltar i projekt, forsknings- och utvecklingsarbeten.

Innehåll och genomförande

Rekrytering

Annonsering och aktivt rekryteringsarbete sker länsövergripande och ska vara föremål för ständiga utvärderingar samt anpassas efter rådande förhållanden. En bra och säljande profil för varje sjukvårdsområde lyfter fram alla tre. Informationsmöte på studieorterna sker länsgemensamt. Urvalsprocessen sker självständigt för respektive sjukvårdsområde. Sjukvårdsområdena bör informera varandra hur processen fortlöper samt ge varandra rekommendationer om AT-läkare.

Regionen har ambitionen att erbjuda den som framgångsrikt gjort AT en fortsatt tjänstgöring i regionen. I de fall där det inte är möjligt att direkt gå vidare med ST kan regionen medverka till att erbjuda tidsbegränsade anställningar där behov finns.

Anställning

Region Jönköpings län ska hålla en konkurrenskraftig lönenivå i förhållande till det övriga landet. Regionen har beslutat om differentiering i lönerna mellan sjukvårdsområdena. Storleken på denna lönedifferentiering fastställs av sjukvårdens ledningsgrupp.

Introduktion

Sjukhusövergripande introduktion vid anställningens början samt arbetsplatsnära introduktion vid varje klinik- och avdelningsbyte.

21 månaders allmäntjänstgöring

Allmäntjänstgöringen delas upp i:

  • medicinblocket sex månader
  • kirurgblocket sex månader
  • psykiatriblocket tre månader
  • primärvård sex månader

Den inbördes ordningen kan variera, dock ligger alltid primärvårdsplacering sist. Det finns, under kortare tid, möjlighet till auskultation/valfria veckor i andra verksamheter inom Region Jönköpings län.

Regionen eftersträvar att AT ska kunna anpassas efter såväl individens som regionens behov. Exempelvis kan AT anpassas efter individens forskning eller särskilda block inrättas för att locka till vissa specialiteter. Specialblocken marknadsförs vid annonsering samt under intervjuerna med blivande AT-läkare.

Vid planeringen av allmäntjänstgöringen görs avvägning mellan fördjupning/delaktighet i arbetslaget och att hinna se och göra så mycket som möjligt. Om AT-läkaren inte har haft ett längre vikariat före AT, är det önskvärt att den första placeringen ska vara en sammanhängande tid på några veckor.

AT-läkare som inte når mål och inte blir godkända på tjänsteplaceringar

Utbildningsansvarig läkare eller verksamhetschefen ska tidigt under pågående placering ta upp otillfredsställande tjänstgöringsresultat med berörda AT-läkare. Det kan leda till individualisering av tjänstgöring både avseende innehåll och längd. Information ska gå till studierektorer för att kunna tillgodose övriga placeringar, speciellt viktigt är det under det första årets placeringar.

Kliniskt förbättringsarbete

Målet är att alla AT-läkare som vill genomföra ett förbättringsarbete under AT ska få möjligheten och verktygen att genomföra detta. Ett kliniskt förbättringsarbete under AT är en bra förberedelse inför det obligatoriska förbättringsarbetet på ST. För att detta ska vara möjligt behövs en engagerad och uppmuntrande ledning. 

Uppföljning och utveckling

Allmäntjänstgöringen utvärderas efter avslutade block. Resultatet presenteras för verksamheterna en gång/år. Det är upp till verksamhetsföreträdarna att använda informationen för utveckling inom sin egen klinik och i samarbetet med sidokliniker.

SPUR-inspektion ska genomföras på varje sjukvårdsområde.

Mätetal

Personalavdelning sammanställer resultaten för samtliga sjukvårdsförvaltningar. Följande mätetal redovisas minst en gång per år:

  • antal sökande till AT (fördelat på kön och studieort)
  • antal sökande/AT-block
  • antal genomförda intervjuer
  • antal tillsatta AT-block (mål: 100 %, fördelat på kön och studieort)
  • antal ej fullföljda AT-block (orsak måste anges)
  • andel AT-läkare som tjänstgör inom regionen ett år efter avslutad AT